Lupaan ja vannon

När jag var en liten flicka så gick jag upp flera kilo tack vare en resa med sverigebåten till Umeå.

Nu i helgen trettio år senare hände samma sak.
Tryckte just i mig de sista båtgodisarna och olotila är ganska ähky.

Lupaan ja vannon kautta kiven ja kannon att jag ska godisstrejka till påsk. Piste.

Kryssning

I fredags plockade jag upp ivriga barn från skolan och så tog vi sikte på Åbo. Vilken tur att vi startade i god tid eftersom vädret var inte på vår sida. Jisses vilket yrväder.

23 timmar var vi ombord på den blåvita båten. Under dessa timmar har vi ätit god mat. Doftat på 323 olika parfymer och grälat lagom många gånger.

Normalt

När man byter jobb så får man förmånen att gå på hälsokontroll. Dylika kontroller är bra eftersom en perus terve person som jag kollas ju annars aldrig upp.

Blodproven kom och det visade sig att jag jag behöver öka på thyroxin medicineringen. Läkaren tittade mig i ögonen och frågade: har du frusit mer än vanligt?

Satt där på stolen och tänkte i mitt stilla sinne. Frusit? Vi bor i Finland och det är februari och jag har just överlevt en köldknäpp på närmare -20 grader så jo jag har frusit.

Sen kom andra frågan: har du varit tröttare än normalt?

Skrattade till och frågade "vad är normalt?"  Fick första barnet för 14 år sedan och alla småbarnsföräldrar vet att i samma stund som moderkakan krystas ut så ryker nattsömnen.

Jag som gått runt och känt mig pigg för att jag äntligen fått börja sova så mycket bättre efter att jag tagit bort nattflaskan av Milla. Så mao allt är relativt och ordet normal är rätt så onormalt.

Alla hinner träna (om man så vill)

Rätt så ofta hör man folk säga att de inte hinner träna. Är själv av den åsikten att alla hinner träna om man så vill.  Självklart krävs det planering för att få till det men det går.

Vi har alla lika många timmar i dygnet sen är det upp till oss själva hur vi fördelar tiden.Vissa prioriterar jobbet mer än andra med att jobba långt mer än 40 timmar i veckan. Vissa lägger mycket tid på hushållssysslor och vill att huset skall vara skinande rent. Vissa handarbetar flera timmar i veckan och vissa trivs på soffan bättre än andra.

Har själv som mål att träna tre gånger i veckan. Det är vad jag tycker att jag kan satsa på träningen i denna livssituation just nu. Har absolut inget behov av att lägga upp orimliga mål som är svåra att uppnå utan strävar efter en hälsosam livsstil utan några vilda utsvävningar varken hit eller dit. Här handlar det mycket om om att vara snäll mot sig själv och inte jämföra sig med andra utan helt köra sitt eget race.

Varje söndag plockar jag fram  kalendern och kollar kommande veckas program och prickar in träningspassen där de bäst passar in. Om jag inte skulle göra det så vet jag att det skulle bli otränat och jag skulle skylla på ett hektiskt liv som inte lär bli annorlunda de närmaste 10 åren. Mitt i livet. Mitt liv.

P(r)uta

For med kidsen till stan idag för att köpa en madrass. Vi gick runt i olika affärer och gossen ville fara och se på slalombrillorna som han länge velat ha. Plötsligt kommer han emot mig leendes och säger att han bestämt sig för att köpa brillorna. Helt bra köp tyckte jag tills jag såg prislappen. Förklarade att jag tycker inte att det är okej att betala mer för ett par slalombrillor än vad en 6 personers familj lägger i veckan på mat fastän han sparat ihop och tänkt betala med egna pengar.

Leendet slocknade och han brast ut i gråt. Han grät och jag försökte prata honom till rätta. Han ringde sin far och grät lite till och jag förklarade och förklarade men tårarna bara sprutade. Till sist sa jag vad jag tycker att han max kan betala för glasögonen. Bad honom torka tårarna och sa att vi söker reda på en expedit och förklarar problemet och ser om de kan sälja glasögonen till önskat pris.

Med hängande huvud gick han bakom mig vi hittade en expedit och förklarade situationen och vad vi tycker att är rimligt att betala för ett par slalomglasögon som han själv sparat ihop till. Försäljaren såg på gossen och brillorna och sen på hans bestämda mamma och sa  "det är okej".

Glada i hågen traskade vi till kassan. Hade hunnit bli lagom svettig av incidenten när 7-åringen viskar i mitt öra "mam kan vi fara tillbaka till BR och köpa leksaken jag ville ha? Tittade frågande på henne och sa att vi bestämde ju oss för att kolla runt lite på sportlovet om vi hittar något billigare. Då viskar hon tillbaka  "ja men nu veit vi ju int na meir va he kostar tå du e så bra ti put?"

PUT...jag tror jag dör.  Skrattandes traskade vi till bilen och efter allt gråtande, skrattande och p(r)utande så glömde vi förstås bort madrassen.


Kanske jag borde sluta pruta och börja puta.

 

80%

När Milla var under året så längtade jag nästan ihjäl mig att få återgå till arbetslivet. Sömnkvalitén var inte den bästa på den tiden men jag var redo. Redo för "egen tid" på jobbet. Redo för vuxenkontakt men samtidigt var jag rädd för att inte räcka till. Rädd för att bli en trött vuxen som inte orkar med vardagen. Vill ju orka vara pinsam förälder som sjunger och gör lite danssteg samtidigt som jag rör om i ärtsoppan. För sådan är jag.

Lösningen blev att trappa ner till 80% arbetstid. Resonerade som så att leva som ensamförsörjare gör mig ändå aldrig rik fastän jag skulle jobba 100%. Hellre fattig och glad än trött och gnällig.

Nu när Millas två års dag närmar sig och kroppen och knoppen återhämtat sig så vet jag att jag skulle klara av att trappa upp till heltid men har bestämt mig för att suga på karamellen ett tag till och njuta av vår extra lediga dag i veckan.

Idag på vår lediga fredag så lunchade vi ute i skogen. Solen sken och fåglarna kvittrade. Underbart.

Hej

Här är jag igen. Denna gång ska jag göra det ordentligt, åtminstone försöka.

Har lust att ställa mig på rådhustrappan och ropa (nu när det äntligen blivit lite liv och rörelse i staden) att man kan blogga fastän man närmar sig 40. Fick en gång höra att det är medelålderskvinnorna med sina inredningsbloggar  som tar död på bloggvärlden. Pah, sanon minä.

Känner mig piggare, gladare och starkare än någonsin och jag tänker skriva om livet som i min värld betyder långt ifrån perfekt utan lite mera upp och ner, hit och dit.